Det finns former av barnmisshandel i Sverige som är helt lagliga och dessutom där staten villigt hjälper till mot betalning. Nästa gång din lille son gör något som han inte får göra kan du alltid lagligt straffa honom genom omskärelse vid något av de 10 av totalt 21 landsting i Sverige som utför det mot betalning. Snart kan det vara 11 landsting, dvs mer än 50%, när Region Skåne på måndag 25/5-2009 skall rösta i frågan. Går förslaget igenom räknar Region Skåne med att uftöra 400 fall av misshandel per år, med start till hösten.
Barnen har givetvis inga rättigheter och valmöjligheter. Att Region Skåne tillsammans med de andra 10 landstingen över huvudtaget ponerar över att utföra dessa handlingar är i direkt strid mot barnkonventionen som FN fastslog 1989. Svensk lag påbjuder inga förbud mot det. Nej, faktum är att det finns faktiskt lagligt stöd för det, lagen heter SFS 2001:499 och med den som stöd kan föräldrar karva i sina söners genitalier om högre makts påbud säger så.
Efter omskärelse (OBS! Obehaglig bild)
Tack och lov är kvinnlig omskärelse i Sverige inte tillåten över huvud taget. Lagen SFS 1982:316 ger inte ett uns av utrymme för omskärelse eller könsstympning, vilket är precis vad det handlar om, och den täcker alla former av kvinnlig omskärelse. Könsstympning av kvinnor är ett brott som kan ge fängelse upp till 10 år.
Min mor som arbetade som barnmorska och sjuksköterska i både Sverige och centralafrika har berättat om könsstympningar hon fått se hos kvinnor hon tagit hand om i Sverige. Bland annat berättade hon om den så kallade faraoniska metoden där klitoris skärs bort (utan bedövning) för att sedan könsorganets öppning sys ihop med sytråd, snöre eller ståltråd. Det uppfattas som ett extremfall, men tyvärr inte något ovanligt. SFS 1982:316 är strängt formulerat och det innebär att ingrepp som kan beskrivas som omskärelse inte ens får utföras på en myndig kvinna som uttryckt sitt medgivande.
Kvinnlig omskärelse med rakblad...
Det är minst sagt makabert att omskärelse av pojkar ens röstas om i Region Skåne, dock är det tyvärr hög sannolikhet att förslaget går igenom. Resonemanget är att det är bättre att det utförs av läkare i kontrollerade miljöer än av religiösa präster med ett rakblad i en källare. Infektionsrisken är givetvis mindre, men barnet har fortfarande berövats sina rättigheter som människa och individ.
Att du tvångsinflikas i Svenska kyrkan när du döps och därmed beskattas är allvarligt och också ett frihetsberövande. Individen har dock möjligheten att lämna Svenska kyrkan senare i livet vilket begränsar skadan något. Förhuden få han aldrig tillbaka dock.
Genom att åberopa påhittade övernaturliga väsen medför att stympning är “ok” för de troende. När en annan religion dyker upp där det påbjuds att ytterörat skall skäras bort kommer landstingen att ställa upp på det med? Misshandel och stympning skall benämnas för vad det är och är absolut inget som landstingen eller svensk lag skall stödja.
Att Sverige i det 21;a århundradet tillåter föräldrar stympa könsorganen på sitt barn med statens goda minne är motbjudande. Detta barn är en individ som inte har någon annan än staten som försvar mot övergrepp från föräldrar.
Tyvärr är omskärelse av pojkar inget som gör sig medialt, därför kommer Skånes beslut, liksom liknande beslut i andra regioner, inte väcka några av Sveriges yrkesdebattörers konstlade vrede.
Tack därför till de som försöker uppmärksamma det barbariska och inkonsekventa i Sveriges förhållning till omskärelse av pojkar.
[...] Förhud är bra att ha tycker jag som har den kvar, lite kinky är det också att det är orent som grisen. [...]
Det är vedervärdigt att detta tillåts ske! Helt groteskt. Könsstympning är rätt ord, förhuden fyller flera funktioner för sexuell njutning och innehåller fem gånger fler nervändar än ollonet.
Ännu ett brott mot mänskliga rättigheter i en guds namn, i vårt land. Helt sinnessjukt!
Omskärelsen är en skandal. Att du blir medlem i Svenska kyrkan om du blir döpt i Svenska kyrkan är det inte. Dopet är ju en religiös handling som du lika gärna kan göra i en annan kyrka och bli medlem där. Och vill du inte att ditt barn ska bli döpt är det väl enkelt att låta bli?
Jag tycker skadeverkansnivåerna skiljer så mycket att det känns dumt att ens nämna i samma artikel…
Henrik: Omskärelsen är en religiös handling som du lika gärna kan göra i en annan källare och bli medlem i det samfundet. Vill man inte att sitt barn skall bli omskuren är det väl enkelt att låta bli?
Vari ligger skillnaden? Det är fortfarande så att föräldrarnas beslut baseras på övernaturlig vidskepelse. Barnet är lika frihetsberövat i bägge fallen. Är det inte rimligare att individen själv får besluta om det när h-n är myndig?
Allt religiöst tvång är fortfarande tvång, hur du än vrider och vänder på det.
[quote]Att du tvångsinflikas i Svenska kyrkan när du döps och därmed beskattas är allvarligt och också ett frihetsberövande.[/quote]
Vad är konstigt med det? Dopet är ju en medlemsansökan till en “förening”. Något frihetsberövande kan jag inte se, då det är väldigt frivilligt att döpa sitt barn. Jag kan ha invändningar mot att föräldrar väljer religion åt sitt barn, men något tvång är det ju inte tal om.
Religiöst tvång är såklart tvång om du benämner det som tvång.
Att vara religiös behöver dock inte innebära tvång. Jag är själv troende men känner inget som helst tvång att deltaga i någon form av utövande av religiösa övningar, och gör inte heller det. Själva troendet i sig räcker gott för mig. Jag känner inget som helst behov av att samtala om eller försöka övertyga andra om att min tro är den rätta.
Persson: Du missar poängen. Vi har religionsfrihet i detta land. Det betyder att dina föräldrar inte bestämmer vad DU skall tro. Att tvingas att gå med i Svenska kyrkan utan att ens få välja själv är tvång.
Ja, föräldrarna bestämmer detta i egenskap av målsman. Man gör det man tror är bäst för sitt barn. Precis som man väljer andra saker för sitt barn.
Men jag håller med dig om att det ska vara upp till varje individ att välja.
Persson skrev:
Det är frivilligt att döpa, det är det. Men det är föräldrarnas fria val, och i det valet eller i den rättigheten är barnets vilja inte ens med i bilden. På vilket sätt är det då inte ett tvång? Tvång behöver inte betyda “med våld” eller på annat sätt “med påtryckning”. I det här fallet är det bara för att barnet inte har något val, eller för att det valet inte ens är intressant. (Såvida vi pratar barn i ung ålder, och inte myndiga sådana).
Vissa föräldrar verkar tro att omskärelse är det bästa för barnet.
Maybe jag missförstår, men det där verkar skära sig lite med att föräldrarna ska få bestämma över t.ex. barnets dop. Jag tolkar det som att du med individ menar föräldrarna och inte barnet i fråga.
Det är en svår fråga det här, när man å ena sidan måste tillåta föräldrar att ha inflytande över sina barn och bestämma över deras liv, men å andra sidan (ur en liberal synvinkel) samtidigt vill undvika att barnens rättigheter åsidosätts.
Min enkla lösning är att ge alla individer valet att välja eventuell tillhörighet när man själv kan ta det beslutet.
I omskärelsefallet är det solklart, enligt mig. Det är inhumant och barbariskt, och ett solklart fall av tvång, som innefattar ingrepp i någon annans kropp.
Givetvis är min åsikt också ideologiskt vinklad eftersom jag argumenterar utifrån en liberal och sekulär ståndpunkt, men poängen är trots detta att religiösa idéer medger och möjliggör sådant som utan religionen i många fall anses som otänkbart och rentav olagligt.
Nej, barnet har inget val. Och förmodligen inte förmågan att säga ja eller nej. Som jag skrev tidigare så gör föräldrarna dessa val i egenskap av målsman. Precis som när man väljer vilken skola barnet ska gå i.
Vi kan väl ändå vara överens om att det är stor skillnad mellan att skriva in sitt barn i kyrkan och att göra kirurgiska ingrepp i barnet? Eller försöker du säga att jag måste acceptera den religiösa traditionen bara för att jag accepterar dopet? Svaret är iallafall ett resolut nej. Jag accepterar inte att man gör ingrepp i en ovetande individ.
När det gäller individens fria val så tycker jag att det är knepigt. Jag ser inget fel i att man väljer att döpa sitt barn och därmed fatta beslut om religiös tillhörighet. Jag skulle dock inte vilja göra det valet åt mitt eget barn (om jag hade haft barn dvs).
[Anundi fixade citat]
Jo, jag förstår vad du menar, Persson, men jag reagerade på att du å ena sidan sa att det var frivilligt, men att sen å andra sidan hålla med om att barnet inte har något val.
Vems fria vilja är det då egentligen? Föräldrarnas, givetvis, men i alla fall inte den som valet görs åt och då blir det fria valet inte längre fritt. Det blir inget val alls.
Nej, ett barn i dopålder har så vitt jag vet inte förmågan att göra det valet, och det är precis min poäng. Jag är av den åsikten att man själv ska välja sådant. När man är förståndig nog att ta det beslutet, och motivera det. Här finns ju inget rätt och fel, men min övertygelse är att det är rimligt att låta sådant vara upp till var och en, och föregås av en rimlig och kritisk motivering till varför man vill tillhöra en religion.
Jag är inte säker på att jag köper jämförelsen med skolorna eftersom skolor, förutom religiösa friskolor, inte är religiösa eller särskilt dogmatiskt bundna. En skola ska, enligt mig, baseras på faktabaserad kunskap och gärna naturalistiska uppfattningar om omvärlden, till skillnad från att omfamna övernaturliga fenomen och göra dem till ett inslag i läroplanen.
På ett privat plan har jag inget problem med vare sig din tro eller någon annans, men jag reagerar när den sprids till andra som inte själva har möjlighet att avgöra om det är det denne vill ta till sig, eller om den påverkar dennes liv. Speciellt när det är barn det handlar om.
Ja, det är stor skillnad, men det är på den berömda skalan isåfall, anser jag. Båda är ju uttryck för religiösa uppfattningar, mer eller mindre engagerade.
Jag menar inte att du måste acceptera det ena för att du köper det andra. Det vore dumt och rentav ett felslut i det här fallet. Nu är ju inte ämnet här själva dopet, men poängen med den liknelsen (antar jag) är nog att visa på att båda är förhållanden då berörd part inte själv tar (eller kan ta) ställning.
Jag är för övrigt mycket väl medveten om att dopet i sig inte innebär att man sedan måste vara bekännande kristen eller att man därmed också aktivt stödjer religionen.
Jag köper att man vill döpa sitt barn och även gör det, men då blir det också svårt att tala om fria val. Det jag vänder mig mot är bara det att man gör religiösa val åt andra, och där är vi nog överrens.
Helt överens blir vi förmodligen inte, men jag är nöjd med meningsutbytet.
När det gäller liknelsen med skolval så anser jag att det, på samma sätt som med valet av religiöst dop, handlar om vad man tror är bäst för sitt barn. Det är väl det föräldraskap handlar om?
Väljer man att sätta sitt barn i kristen friskola så tror jag att man tillför mer skada än när man väljer att döpa barnet. Där kan det vara tal om att utsätta barnet för indoktrinering och vansinnig pseudovetenskap som kommer att lämna spår för all framtid.
Jag säger inte att man skulle göra något annat än det man själv tror är bäst för sitt barn.
Jag var nog otydlig. Jag menar att man inte ger personen det gäller något val, oavsett om man själv tycker det är det bästa valet eller inte. Det är inte föräldrarnas situation eller åsikt eller val jag överhuvudtaget berör.
Det sista kunde jag inte sagt bättre själv. Wp, sir!
Fast individens fria vilja syftar på myndiga personer, som har uppnått mognaden att välja själv. Den förälder som låter sina barn manifestera “fri vilja” genom att låta barnet bestämma allting själv är inte lämplig som förälder.
Däremot finns det andra friheter som vi har från födseln; däribland rätten till liv och rätten till vår kropp. En målsman har inte rätt att ta beslut om att avlägsna kroppsdelar (såvida det inte handlar om en avvägning mellan rätten till liv och rätten till sin egen kropp, men då accepterar vi ju även att sjukvårdspersonal kan ta det beslutet om den vuxna inte kan göra det själv).
Därmed är jämförelsen mellan dopet och omskärelse irrelevant och osaklig, eftersom det handlar om två helt olika beslut. Hade den kristna kyrkan istället för dopet valt att bränna in en symbol i pannan så hade jämförelsen varit relevant, men inte nu.
Sedan vore det givetvis bättre om den som döps in i kyrkan vid myndighetsåldern blir tillfrågad om man vill kvarstå i frågan och där man aktivt måste svara ja för att fortsätta vara medlem.
Och givetvis borde omskärelse av pojkar vara straffbart på samma sätt som omskärelse av flickor. Däremot är det svårt att jämföra manlig och kvinnlig omskärning. En faraonisk omskärelse är givetvis värre än att skära bort förhuden, där en manlig omskärelse kan jämföras med den kvinnliga variant där förhuden kring klitoris och eller den yttersta toppen av klitoris skärs bort.
Sedan som en sakupplysning så finns det ingen omskärelse som skär bort hela klitoris. Klitoris är ca 10 cm långt och det man skär bort är den synliga delen. Under den hudbrygga som bildas vid läkningsprocessen kvarstår resten av klitoris. Om vi ska vara petiga alltså.
Mattias,
jag håller med dig. Den jämförelse jag ville göra mellan dop och omskärelse var just att båda begreppen innebär att ta beslut åt en annan individ. Inte mer än så, egentligen.
Jag förstår att det är orimligt att låta barnet bestämma allt själv. Det är dock inte samma sak som att avstå från att göra val åt barnet.
Andreas: jovisst, fast samtidigt så är även att avstå från att göra ett val faktiskt ett val i sig.
Jag är själv agnostiker (eller, egentligen pendlar jag väl mellan agnostiker och ateist) och finner inget större nöje i religiösa ceremonier.
Men, i en familj där båda föräldrarna är aktivt utövande troende så blir det ett utelämnande av barnet i vissa av familjens aktiviteter om man väljer att inte låta barnet få delta i detta trosutövande.
Givetvis vore det optimala om alla i vuxen ålder kunde välja religion utifrån en ren faktabakgrund (om inte annat skulle vi antagligen få färre religiösa fanatiker) men det går inte att uppnå om vi samtidigt ska låta familjer agera som familjer.
Just livsstilsfrågor är ett hav av gråzoner där det finns väldigt få områden som är rätt eller fel.
Vi ska väl inte låta även denna diskussion mynna ut i definitioner, men det kan argumenteras för att agnostiker också är ateister. Du medger att det inte går att veta om Gud finns (kunskapfrågan, agnostiker därav), men av det följer inte att du därför tror på Gud. Så jag gissar att du inte tror på Gud. Agnostikeretiketten är vid sidan av, tillsammans med, eller oberoende av, ateismen.
QED.
Men resten där. Igen håller jag med dig, eftersom det sociala och kulturella spelar stor roll i vårt samhälle (och andra). Det är otänkbart att man som förälder ska utesluta sin avkomma från den särskilda kulturyttringen, jag håller med.
Det är en svår fråga, men jag tycker man kommer en bra bit på vägen om man kan se att det vore optimalt om sådana val skedde i vuxen, mogen ålder efter rationellt övervägande. Bara att se den poängen kan räcka i många fall.
Gråzoner, gränsdragningar, slippery slopes – jajjemän!
Jag måste förtydliga min åsikt om detta:
Jag vet precis vad du menar, och håller med i stort. Men i frågan om religion är ju min utgångspunkt kritisk och baserat på det följer det att jag är kritisk mot religiösa uttryck också, i synnerhet om de inte är privata. D.v.s. när de är missionerande eller påverkar andra människor.
Men det förtar inte poängerna du visar.
Det är inte lätt det här. Damned if you do, damned if you don’t…
[...] Jump to Comments Det hade varit intressant att veta vem som röstade [...]
Liten rättelse:
Det finns ingen kvinnlig omskärelse som skär bort klitoris, det vore i princip omöjligt. Glans klitoris är det som skärs bort.
Liten detalj då alla antagligen förstår vad som egentligen menas… men rätt ska vara rätt.
hur våga dom ens säga att det skyddar mot HIV??endast avhållsamhet funkar 100%.att påstå att vissa fördelar beror på omskärelse är absurt!
dessa fördelar/nackdelar beror på livsstil värderingar mm.
tex så drabbas en “svensk” tjej av mer könsjukdomar än en traditionell monogam muslimsk brud utan föräktenskapliga relationer.detta beror ju på rikare sexliv plus mer exponering mer partners!
samma gäller hiv då judar och muslimer förbjuder analsex mellan män då överförs ikke heller hiv.det är ju mer vanligt med vita europeiska män i aids än judar!
predika gärna avhållsamhet kyskhet abort motstånd mm,men skär för fan inte bort delar av snoppens funktioner!!!
skaffa inte barn om ni ändå inte vill ha dom!!
ni uttråkade hysteriska kvinnor kan ju skaffa er en dator att meka med istället!
barn är inget man äger och ska manipulera med,de har eget liv,intressen,känslor och mål i livet!
inte ens tokiga vettvilliga white trash nazister tatuerar in hakkors på sina barns bröst föränn 17 årsåldern!om dessa har tålamod så borde judar/muslimer okså vänta med märkningen!
Kersi,
åsikter är som brister. Alla har minst en.
Medan omskärelse var ett tecken på en speciell förbindelse med Gud för judarna så är missionerandet av denna ett strategiskt sätt för judar att avleda Nazister från att se vem som är jude och vem som inte är.
När omskärelse blir norm då är det svårt för antisemiter att avgöra vem som är judisk.
Bakom lobbyn av denna sed sitter oftast judar med svåra trauman som tyvärr sätter svagare kulturer under denna norm.
[...] När jag uppger min syn på könsstympningar där jag anser att detta bör vara förbjudet men frivilligt efter myndighetsålder samt att var och en själva skall stå för omkostnaden, detta då det inte är nödvändigt ur medicinsk synvinkel…ja då blir svaret allt som oftast att man är främlingsfientlig eller ännu värre. Och som alltid är man då inte humanistisk och motståndare till religonsfriheten osv…..ja och så är jag ju då Sverigedemokrat förståss. Att det handlar om barns välbefinnande och beskydd från mitt håll får bara Socialdemokraten att bli än mer ”sur” och ”ledsen”. Bilderna är tagna från bloggen Tankebrott. [...]
[...] När jag uppger min syn på könsstympningar där jag anser att detta bör vara förbjudet men frivilligt efter myndighetsålder samt att var och en själva skall stå för omkostnaden, detta då det inte är nödvändigt ur medicinsk synvinkel…ja då blir svaret allt som oftast att man är främlingsfientlig eller ännu värre. Och som alltid är man då inte humanistisk och motståndare till religonsfriheten osv…..ja och så är jag ju då Sverigedemokrat förståss. Att det handlar om barns välbefinnande och beskydd från mitt håll får bara Socialdemokraten att bli än mer ”sur” och ”ledsen”. Bilderna är tagna från bloggen Tankebrott. [...]
Ett tips till våra besökare; besök de två ovanstående bloggarna. Ser de inte väldigt lika ut? There you go…
@CJ Åkerberg
Samma budskap på bloggarna och det är vad enligt dig?
Allah:
Same shit, different name?
Och nej, det är inte “samma budskap”. Det är identiskt budskap. Man skulle kunna tro att det är klipp-och-klistra…
ETT DOP GOTT FOLK är något man gör i SJÄLEN: du döps för att få ett namn, du döps för att komma till Herren, du döps för att bli Kristen i Herrens Namn.
att OMSKÄRAS: har med ”min” KROPP att göra det e KROPPEN som skadas inte SJÄLEN.
vill jag inte vara kristen längre. skit it då va inte det. synda och ha kul
men vadå om min förhud har blivit avskuren då kan jag glömma om att få tillbaka den.
man måste kunna skillja mellan kroppen och själen…
Hej Orshina.
Så du har inget emot att någon skär bort delar av din kropp utan ditt medgivande?
Vad gäller dopet och kyrkan så finns det andra organisationer som föräldrarna också bestämmer åt barnet i större eller mindre grad: barnomsorg, bostadsort, semester, kläder, mat.
Föräldrarna borde också stå för uppfostran, där val av eventuell skäggtomte ingår.
Det som är fel med barndop är att staten går in och ger skäggtomtepratarna beskattningsrätt. Självklart ska det vara en 20-årsgräns på att tvingas betala för dessa mentaldroger precis som för att köpa alkohol.
Eftersom vi har föreningsfrihet är det fritt fram att bli medlem även i unga år när föräldrarna bestämmer, men däremot borde alla religiösa skatter avskaffas och så får man betala medlemsavgift till kyrkan på samma sätt som till schackklubben.