Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘homeopati’

Medlemmar av föreningen Vetenskap och Folkbildning genomförde igår ett PR-stunt med knorr under politikerveckan i Almedalen. Tveklöst den mest kände av dem, rymdfararen Christer Fuglesang, överdoserade tillsammans med de övriga skeptikerna ett sömnmedel. För den normalt funtade låter det ofattbart dumdristigt, men nu var det inte sömnmedel i någon vanlig mening. Det var homeopatiskt sömnmedel, närmare bestämt Coffea Alfaplex (D6), vilket gör överdoseringen både ofarlig och förutsägbar. Det händer ingenting.

Homeopati är läran om att lika botar lika. Ett preparat som ger liknande symptom som det du lider av ska spädas ut i astronomiska proportioner tills inget, eller försumbara mängder, av det finns kvar, men också skakas på ett magiskt sätt vid varje utspädning. Detta ska enligt förespråkarna fungera, eftersom de påstår att vattnet minns den aktiva substansen (som alltså inte finns kvar längre). Orsaken till att homeopatikan trots denna till synes (och de facto) verklighetsfrämmande behandling sägs fungera är den så kallade potentieringen, som alltså är skakningarna, tillsammans med det påstådda vattenminnet.

Coffea Alfaplex är, eller benämns som, sömnmedel. Man blir pigg av koffein, och enligt homeopatins lagar ska då utspätt (och skakat!) koffein råda bot på sömnproblemen. Fullständigt glasklart och rimligt, väl?

Samuel Hahnemann uppfann homeopati under första halvan av 1800-talet. Medicinvetenskapen var fortfarande i sin linda, om ens född, och på den tiden kunde rentav sockerpiller och utspätt vatten vara bättre än många av de behandlingar som ordinerades mot diverse sjukdomar. Det kunde med andra ord i vissa fall vara bättre att göra ingenting än att göra något direkt skadligt.

Kemins och fysikens lagar säger oss en hel del om verklighetens natur, men sådana trivialiteter stoppar sällan falangerna inom alternativmedicin. Homeopatiförespråkarna är inget undantag när de bortser från känd kemi och fysik, för att inte tala om de otaliga välgjorda studier som har gett denna förvetenskapliga behandlingsmetod en chans och undersökt den. Den saknar effekt utöver placebo, kort sagt.

Det finns, som homeopater gärna påpekar, studier som visar effekt. Dessa studier är vanligtvis dåligt utförda (bristande eller obefintlig placebokontroll, eller andra metodologiska brister) eller så är tolkningen av studierna felaktig. Inte sällan rör det sig om både ock.

Hur spännande det än är att fortsätta piska den döda hästen som är homeopatins ”funktion” och metodik lämnar jag det därhän. Det jag istället tänker bemöta är ett axplock av argument man ofta stöter på när homeopati diskuteras.

Valfrihet

Ett av de vanligaste argumenten är att folket måste få välja, att vår valfrihet inte ska naggas i kanten. Det både låter som och kan vara ett bra argument, om det hade varit tal om valfrihet i allmänhet. Modern sjukvård handlar i avsevärd grad om att erbjuda verksamma metoder, med dokumenterade effekter. I synnerhet när skattepengar finansierar behandlingarna.

Det är lustigt att tillskyndare av detta argument verkar mena att det inte är eventuell effekt som avgör om ett preparat är värt att skattefinansiera, eller att använda över huvud taget. Snarare framhålls valmöjligheten nästan som som en viktigare fråga i sammanhanget.

Det står alla fritt att välja vilken behandling de vill, eller avstå från behandling. Valet bör dock rimligen vara baserat på kunskap och stå mellan behandlingar som är både rimliga och som inte står i strid med så mycket vi faktiskt vet. När man ska avgöra vad som ska vara skattefinansierat måste man dra en gräns. Den går förslagsvis vid dokumenterad effekt, förutom att vården ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Drar man inte en sådan gräns kan man inte heller på goda grunder säga nej till någon annan mer eller mindre orimlig (eller overksam) behandling och Harry Potter-medicinen kan därmed göra sitt intåg.

Ofarligt

Det är inte ovanligt att homeopater eller förespråkare därav menar att homeopatika inte vore tillåtet om det var skadligt, vilket också homeopaten Gunnar Jansson påpekade i SVT Debatt. En annan invändning brukar vara att det inte har några biverkningar. Svänger man sig med dessa argument har man missförstått kritiken, bland annat. Det är mycket enkelt. Homeopati kritiseras för att det är overksamt, för att det saknar effekt, men oftast marknadsförs som något annat än det kvacksalveri det faktiskt är.

Livsmedelsverket och andra berörda myndigheter godkänner rutinmässigt produkter som är ofarliga och klassar dem därför så också, något annat vore märkligt. Detta innebär naturligtvis inte att produkterna i fråga därigenom får den effekt som påstås.

Att homeopatika inte har några biverkningar är också ett vanligt säljknep och argument. Om ett preparat saknar biverkningar saknar det också i regel verkningar. Ett medel som påverkar din kropp på något vis kan i allmänhet också antingen påverka för mycket, om dosen överskrider den för ändamålet tänkta dosen (andra skäl såsom allergier och överkänslighet förekommer också, naturligtvis), eller påverka på ett annat och möjligen oväntat sätt.

Vanligt

Ja, homeopatika är vanligt i Europa och andra delar av världen. Det kan betyda många saker, däribland att andra länder har andra regelverk eller att reglerna och föreskrifterna inte följs eller ens innefattar homeopater. Det kan också betyda att traditionella ”mediciner” har frikort, eller att de inte ens marknadsförs som (verksamma) mediciner. Listan av möjliga skäl och förklaringar till varför det är vanligt kan göras lång, men att inkludera ”för att homeopati fungerar” är inte nödvändigtvis rätt.

Man kan fundera på hur vanligt något måste vara för att det homeopater ska betrakta det som fungerande eller sant. Att hänvisa till popularitet är ingen vinnande strategi, och visar än en gång att eftersom man inte kan visa att det fungerar, så måste man hemfalla till att det åtminstone är populärt.

Bemötande

Här får homeopaterna nästan inga mothugg. Tyvärr är det så, att sjukvården idag lider av bristande resurser. Läkare och annan sjukvårdspersonal har pressade scheman och därför inte tid att ägna 60 minuter eller mer åt varje patient. Att på grund av denna fråga om resurser dra slutatsen att homeopati eller annan alternativmedicin fungerar är absurt.

Homeopati, och all annan påstått verksam behandling, ska stå på egna ben. En metod blir inte effektiv bara för att någon annan har brister.

Alternativmedicinska utövare har mycket riktigt ofta mer tid (eftersom det ingår i konceptet och affärsmodellen) för patienterna. Man känner sig sedd, man får uppmärksamhet för sina problem och sin livssituation. Det kan sjukvården säkerligen lära sig mer om, men det är inte en fråga om okunskap i första hand, utan om bristande resurser. Mer tid och mer personal skulle ge sjukvården möjlighet att ägna mer tid åt patienterna.

Men precis som det felaktiga resonemanget om att det är så vanligt haltar även detta argument. Uppmärksamheten som alternativmedicinare erbjuder gör inte behandlingarna i sig effektiva. Framför allt gör inte den bristande tiden sjukvården har att fördela på patienter alternativa behandlingsmetoder verksamma i sig.

Överdos

Homeopater kritiserar i sin tur överdoseringskampanjer, eftersom de påstår att homeopatika inte går att överdosera. Först och främst är det sant, eftersom den påstådda effekten inte existerar, så t.ex. ett homeopatiskt sömmedel får dig inte att somna in för gott om du får i dig för kraftig dos. För att försöka förklara varför man inte kan överdosera hänvisar Dagens Homeopati till Natural News, där man kan läsa följande:

But homeopathy isn’t a chemical. It’s a resonance. A vibration, or a harmony. It’s the restructuring of water to resonate with the particular energy of a plant or substance. We can get into the physics of it in a subsequent article, but for now it’s easy to recognize that even from a conventional physics point of view, liquid water has tremendous energy, and it’s constantly in motion, not just at the molecular level but also at the level of its subatomic particles and so-called ”orbiting electrons” which aren’t even orbiting in the first place. Electrons are vibrations and not physical objects.

[...]

But getting back to water and vibrations, which isn’t magic but rather vibrational physics, you can’t overdose on a harmony. If you have one violin playing a note in your room, and you add ten more violins — or a hundred more — it’s all still the same harmony (with all its complex higher frequencies, too). There’s no toxicity to it.

Förklaringen väcker fler frågor än den besvarar, men man undrar hur dessa homeopater vet detta, och varför det inte någon gång är mer än påståenden utan belägg. Det är i varje fall en välbevarad hemlighet för alla utom just upplysta homeopater, om det är sant. Toxicitet är en fråga om dos, inte enbart om vilken substans det handlar om. Här återkommer biverkningsfrågan igen. Om något har effekt är också generellt möjligt att överdosera. Det är dock lätt att bortförklara och avfärda eller bortse ifrån kunskap inom medicin och andra alla andra fält, när man inte rör sig inom samma verklighet som denna kunskapsbas befinner sig. Varför man inte vill röra sig inom samma verklighet är en fråga som inte behöver besvaras.

För att försöka sammanfatta ett på intet sätt komplett bemötande av den aldrig sinande strömmen av dåliga argument för homeopati:

  • Att valfriheten får stå ohotad innebär inte att (skattefinansierad) medicin, som normalt sett bedöms efter effekt och risker, ska innefatta allt som människor kan tänkas vilja välja.
  • Homeopati saknar vetenskapligt stöd och motsägs av, bland annat, kemi och fysik. Välgjorda placebokontrollerade studier har undersökt homeopatins påstådda effekt, men visar gång efter annan att den saknas. Eller, den uteblir åtminstone när man undersöker om den finns.
  • Att homeopatika inte är skadligt eller att det saknar biverkningar är inte ett argument vare sig för dess påstådda effekt eller för att det bör erbjudas som (skattefinansierat) vårdalternativ.
  • Att utövare av homeopati har tid för patienterna, eller bemöter dem på ett trevligare sätt än en stressade läkare på vårdcentralen gör säger endast det och inget om själva behandlingsmetodens effekt.
  • Om en behandling är verksam kan detta rimligen upptäckas på något vis. Hur vet man det annars? Homeopatins påstådda effekt verkar endast återfinnas som subjektiva bedömningar eller okontrollerade och okontrollerbara anekdoter, och aldrig i några systematiska, grundliga samt metodologiskt oklanderliga undersökningar där man försöker eliminera felkällor och subjektiva tolkningar. Det talar starkt för att det inte har någon effekt utöver placebo.
  • Att man måste ta till grundlösa och intetsägande förklaringar (såsom harmonier och vibrationer) gör hela fältet än mindre trovärdigt. Genom att använda obelagda förklaringsmodeller för att ge stöd åt en behandlingsmetod vars effekt också är obelagd är minst sagt problematiskt.
Det råder ingen tvekan om att dessa eller varianter av dem och flera andra argument med största sannolikhet kommer att dyka upp i ett kommentarsfält nära dig, men tills dess: Ät gärna sockerpiller, men kalla dem för godis i så fall. Inte verksam medicin.

Debattartikel i SvD: Därför tar jag en överdos
Svenska Dagbladet: Fuglesang genomförde sitt ”självmordsförsök”
Aftonbladet Webb-TV: Kollektivt självmordsförsök i Almedalen
Martin Ingvar: Homeopati gör pengar på en lögn

Read Full Post »

Den 7:e september publicerades debattartikeln Skattebetalarnas pengar ska inte gå till sockerpiller, signerad föreningen Vetenskap och Folkbildning, Artikeln ifrågasätter skattesubventionerad alternativmedicin, och detta med all rätt.

Det torde vara uppenbart att det som allmänna medel finansierar, det ska också ha visad effekt och bygga på det uttjatade, men viktiga, ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Det sistnämnda  används inte sällan lite felaktigt, som om det var ett ”eller” istället för ett ”och” mellan de två kriterierna. Vetenskap eller beprövad erfarenhet klingar bättre om man inte riktigt har vetenskapen på sin sida, och istället bara kan erbjuda anekdotisk bevisning och ytterst bristfällig forskning.

Debattartikeln tog skruv. I skrivande stund har den 578 kommentarer av varierande kvalitet och skarpsinne med tillhörande konspirationsteorikrydda samt några skopor vetenskapsförakt. Polariseringen är dock tydlig. Antingen är man för och rentav propagerar för alternativmedicin, eller så är man återhållsam, kritisk och efterfrågar evidensbaserade behandlingar.

Den antroposofiska medicinens högborg i Sverige, Vidarkliniken i Järna, fick klä skott i artikeln. Behandlingarna på Vidarkliniken utgörs av konventionella skolmedicinska sådana, men också av de mer alternativa sorterna, såsom homeopati och t.ex. ”diet, konstterapi, eurytmi, massage och hydroterapi” (exakt vilka behandlingar som erbjuds idag vet jag inte, men det vore förvånande om antroposofiska eurytmidansen och andra esoteriska behandlingar har fått stryka på foten). Vidarkliniken har dessutom fortsatt dispens för att få sälja sina antroposofiska mediciner.

Debattartikeln attackerar och kritiserar rättframt en stor del av Vidarklinikens verksamhet och behandlingar, vilket givetvis föranleder repliken Osakliga påhopp på antroposofisk- och komplementärmedicin som — inte oväntat — missar målet och poängen. De anonyma skribenterna inleder starkt:

I DN Debatt den 7 september gick föreningen Vetenskap och folkbildning (VoF) återigen till angrepp mot komplementära vårdformer.

VoF gick till angrepp, men komplementära vårdformer är en annan sak än det debattartikeln riktade sin kritik mot. Petitesser måhända, men även ett sätt att subtilt flytta fokus från sakfrågan, som är att inte ”slösa skattebetalarnas pengar på verkningslösa behandlingar eller ge en gräddfil till alternativa behandlingsformer genom att bevilja dispenser eller subventioner”.

De fortsätter:

VoF gör bland annat ett allvarligt övertramp mot antroposofisk medicin när man utan omsvep ger en bild av att denna beprövade vårdform både saknar effekt och rent av är farlig för patienterna. Vi förutsätter att alla vet att behandling med konventionella mediciner självklart ingår inom antroposofisk medicin som koncept. Detta gäller inte minst för våra cancerpatienter.

Redan i andra meningen i repliken stöter vi på användandet av ”beprövad vårdform” och vi anar ett ”eller” mellan det och vetenskap. Också det en detalj, men symptomatisk, eftersom Vidarkliniken inte direkt kan beskyllas för att ha gedigna studier att backa upp sina behandlingar med.

Att konventionell medicin ingår är naturligtvis glädjande och berömvärt, men antroposofisk medicin står i skarp kontrast till skolmedicinen. Cancerpatienter är ett kapitel för sig i och med Iscador, ett mistelpreparat som används som cancerbehandling.

Läkaren Mats Reimers genomgång av Iscador rekommenderas. I artikeln Mistlar, andevetenskap och ockult fysiologi ställer han bland annat frågan:

Varför skall vi år 2010 acceptera att legitimerade läkare i Sverige sysslar med pseudomedicinska åtgärder som bygger på vidskepelse och religiösa uppenbarelser för hundra år sedan?

Från Vidarklinikens replik igen:

Värt att notera är att ingen av dem som undertecknat VoFs artikel är läkare. VoF drar sig i artikeln inte heller för att utnyttja och skrämmas med en avliden cancerpatient. Det här är ohederligt, vilseledande och typiskt för hur VoF agerar.

Att ingen av författarna till VoF:s debattartikel är läkare är förstås irrelevant, men det är värt att nämna att Vidarkliniken uppenbarligen inte godkänner titlarna nutritionist och doktor i medicinsk vetenskap samt forskare i farmakologi (gällande Aija Sadurskis respektive Dan Larhammar). Varför det är irrelevant huruvida signaturerna är läkare är för att det inte kräver medicinsk skolning att kräva att vård som skattesubventioneras ska vara testad och visat effektiv.

Anekdoten med den avlidna cancerpatienten är precis det; en anekdot utan vetenskapligt bevisvärde. Men samtidigt illustrerar den en viktig poäng som ofta utnyttjas av förespråkare av alternativmedicin; anekdoter upplevs väga tyngre än vetenskapliga bevis. Man förlitar sig på sådana, och drar sig inte för att framhäva en solskenshistoria om ett mirakulöst tillfrisknande och detta påstås då ha skett tack vare alternativmedicin. Två fel gör inte ett rätt, men för opinionsbildning är känsloargument viktiga. Anekdoten i det aktuella fallet märks, den känns och visar hur fel det kan gå. Man reagerar. Det är retoriskt viktigt.

Att det skulle vara VoF:s signum, att förlita sig på anekdoter och ovetenskaplig kritik, är väl nästan att betrakta som en projektion av egna tilkortakommanden från Vidarklinikens sida.

Man går vidare, och ägnar ett helt stycke åt det logiska felslutet argumentum ad populum, genom att hänvisa till popularitet som om det skulle betyda att något fungerar:

Antroposofisk medicin är en väletablerad och välbeprövad vårdform som bygger på skolmedicin och ges av legitimerade läkare, sjuksköterskor och terapeuter – och når goda resultat. Läkare med utbildning inom antroposofisk medicin finns i cirka 30 länder. Inom EU finns cirka 30 000 läkare som förskriver antroposofiska medel. I flera länder är antroposofisk medicin integrerad i den offentliga vården, bland annat i Tyskland, Schweiz, Österrike, Holland, Italien, England och USA. I Tyskland och Schweiz finns även antroposofiska universitetssjukhus.

Naturligtvis är inte antalet anhängare en garant för att något fungerar. Särskilt inte om anhängarna är antroposofer, och därmed redan tror på behandlingarna och filosofin bakom. Vi har fortfarande inte fått se röken av det vetenskapliga stöd som verkar finns här någonstans.

I Sverige gör den antroposofiskt inriktade Vidarkliniken rutinmässiga patientutvärderingar och EQ-5D-mätningar som visar mycket goda resultat. Även utvärderingar gjorda av landsting visar mycket goda resultat. På Vidarkliniken arbetar läkare, sjuksköterskor och terapeuter i team på ett sätt som länge efterlysts i Sverige.

Patientutvärderingar och EQ-5D-mätningar (ett livskvalitetsinstrument med syfte att mäta hälsoutfall) i all ära. Eftersom de själva medger att de använder skolmedicin och alternativmedicin tillsammans, förefaller det svårt att tillskriva de alternativa behandlingarna de goda resultaten. Säkerligen är också arbetsättet med förmodligen sammansvetsade och välfungerande team positivt, men knappast något som är kan anses vara alternativmedicin. Snarare är det en organisatorisk fråga.

Flera regeringar har konstaterat att Vidarkliniken är en verksamhet av riksintresse, bland annat därför att den kompletterar den konventionella medicinen med den antroposofiska medicinens individinriktade diagnostisering och terapi.

När lovord kommer från regeringen (ickeläkare) accepteras det, men kritik från ickeläkare (dock medicinskt skolade personer) viftas bort. Att den antroposofiska medicinen kompletterar skolmedicinen upprepas, men då frågar man sig, är det skolmedicinen som fungerar rent medicinskt och antro-medicinen som skänker ”det där lilla extra” i form av trivsel och välbehag? Eller är det så att antroposofisk medicin har en påvisbar läkande effekt?

Om man ska lita på Vidarkliniken verkar det så, när repliken fortsätter:

Det finns mycket klinisk erfarenhet och en hel del vetenskapliga studier inklusive en ”Health Technology Assessement” rapport (motsvarande en SBU-rapport) där man på uppdrag av regeringen i Schweiz genomfört en medicinsk utvärdering av antroposofisk medicin. I denna sammanfattar, granskar och värderar man sammantaget 195 kliniska prövningar och gör en helhetsbedömning av evidensläget. Rapporten indikerar att antroposofiska behandlingar är verksamma, säkra och kostnadseffektiva men att mer högkvalitativ forskning behövs.

Av ovanstående kan man lätt dra slutsatsen att VoF:s och andras kritik mot Vidarkliniken är orättvis, men Jesper Jerkert har tittat närmare på den så kallade ”motsvarande SBU”-rapporten, och sammanfattar det hela:

När Vidar-folket säger att rapporten kan jämföras med en SBU-rapport så är det naturligtvis grovt vilseledande — SBU skulle aldrig ge tre antroposofer i uppdrag att utreda den antroposofiska medicinen, utan skulle anlita oberoende och ojävig expertis.

Man måste ändå beundra antroposofernas genomtänkta taktik: när kritiker säger att det saknas belägg för den antroposofiska medicinens förträfflighet så kan de genast peka på belägg — det är bara det att beläggen har tagits fram av antroposoferna själva och med ej vetenskapligt accepterad metodik. Vips så kan man skapa intrycket att det är omdiskuterat inom vetenskapen huruvida det finns stöd för antroposofisk medicin eller ej, och att man därför kan välja att tro vad man vill. Ganska smart gjort.

Envar sitt eget forskningsinstitut.

Repliken tycks vara skriven för att få oss att tro att antroposofisk medicin är effektiv och har vetenskapligt stöd. Om det är det som är syftet är det sannerligen oklart varför Vidarkliniken söker, och får, dispens för sina behandlingar. Har man vetenskapligt stöd för sina behandlingar eller ej? Lustigt är att man medger att mer forskning och dessutom högkvalitativ forskning behövs. Vad sänder det för signaler om den forskning som man säger redan finns?

I Sverige bedrivs nu också ett intensifierat forskningsarbete genom ett nyinstiftat fristående forskningsinstitut, Vidarinstitutet. Syftet är att både i egen regi och i samarbete med olika universitet och högskolor, såväl nationellt som internationellt opartiskt utvärdera den antroposofiska integrativa vården, från molekyl till samhälle, och att bistå hälso- och sjukvården med evidensbaserade beslutsunderlag.

Man kan ifrågasätta det opartiska och objektiva i ett forskningsinstitut som även till namnet bär stora likheter med Vidarkliniken. Forskning är alltid bra, men enbart att forskning bedrivs innebär inte att effekt finns och att resultaten per automatik talar till Vidarklinikens fördel. Detta får forskningsresultaten utvisa.

Skenheligheten blir överväldigande när följande stycke levereras:

Vidarkliniken är mycket positiv till fler utvärderingar och studier, både kvantitativa och kvalitativa, för att ytterligare påvisa effekt av olika behandlingar.

Här talar man för det första inte om att undersöka om effekt finns, bara om att ytterligare visa på påstådd effekt, men den påvisade effekten är inte direkt tillförlitlig. Man är antaligen inte ”mycket positiv” till de otaliga studier som gjorts på t.ex. homeopati som sammantaget visar att homeopati saknar effekt utöver placebo. Skribenten Pekka på bloggen Orsakverkan har liksom Jerkert tittat på ”motsvarande SBU”-rapporten och hittat stora svagheter:

För det första exkluderas användningen av homeopatiska preparat från rapportens underlag (Pdf). Med all sannolikhet gynnades antroposoferna av detta i rapportens slutsatser. Rapporten berör därmed inte heller den kritik som VoF riktade mot bruk av homeopatika.

För det andra verkade rapportförfattarna inte ha några som helst krav på de studier som inkluderades i bedömningsunderlaget (Pdf). Alla studier med syfte att undersöka effekt, säkerhet och kostnadseffektivitet inkluderades. Det fanns inga metodologiska krav, t ex på randomisering, placebokontroll, blindning, osv. Till och med icke-publicerade studier fick inkluderas. Av de 195 inkluderade studierna var 18 av RCT-typ (Randomized Control Trial) och av dessa var endast 6 dubbelblindade.

Pekka nämner att författarna till rapporten ägnar ett kapitel åt att ”problematisera och nedvärdera evidensbaserad medicin (EBM)”, och att de talar om en skillnad mellan EBM och ”medicinska verkligheten”. vilket i sig visar vilken inställning de själva har till det som rapporten påstås utgöra.

Om detta utgör det underlag man stöder sin replik på är det tämligen svagt. Detta kan knappast kallas för stöd i någon vetenskaplig mening, så högkvalitativ forskning behövs onekligen om Vidarkliniken vill kunna stoltsera med stöd för sina antroposofiska behandlingar.

Repliken avslutas med en vädjan till människors valfrihet:

Men det VoF egentligen vill, att i praktiken stoppa all komplementärmedicin, går emot vad miljoner patienter i Europa vill och är enligt vår mening otidsenligt och odemokratiskt. Och det faller på sin egen orimlighet. Vi pratar här om vårdformer som tillämpats under mycket lång tid i hela världen och som i många länder inklusive Sverige efterfrågas av mellan 20 och 70 procent av befolkningarna. Bara inom EU uppskattar man att det finns cirka 100 miljoner användare av komplementärmedicin.

Vi på Tankebrott ställer oss också frågan vem som påstår att uppåt 100 miljoner invånare inom EU använder så kallad alternativmedicin. Kan det möjligen vara så att man, liksom i tidigare undersökningar, räknar in massage i denna siffra, för att höja den till klart mer imponerande nivåer? Att räkna in massage som en alternativ terapiform är idag en vanlig metod för att blåsa upp sina siffror ytterligare. Räknar man bort denna väldigt vardagliga avslappningsform blir nyttjandegraden oftast desto mindre imponerande.

Att människor vill ha alternativmedicin är det ingen som ifrågasätter, men en behandlings effekt bestäms inte genom handuppräckning och inte heller avgörs den av hur länge behandlingen har funnits. Det finns otaliga exempel på behandlingar från förr som har visats sakna effekt eller vara skadliga, som med tiden har sållats bort med hjälp av modern medicin och vetenskapligt granskande. Ett talande exempel är homeopati, som saknar något som helst stöd, och dessutom strider mot känd fysik, kemi, fysiologi etc etc.

Ska otestade eller testade och overksamma ”behandlingar” verkligen skattefinansieras? Är inte det minsta man kan kräva att skatten ska gå till behandlingar med påvisad effekt? Vilka alternativa behandlingsmetoder ska man tillåta, om skattens ska finansiera dem? Det är en smal sak att hitta på en egen, eller ändra lite i en befintlig och hänvisa till popularitet eller att behandlingen funnits sedan sumerernas tid.

Så länge den saknar vetenskapligt visad effekt kan den klassas som alternativ.

Vidarklinikens replik kan sammanfattas som vag, svag och som en stor miss. Den väcker inte bara frågor, den berättigar också ifrågasättande av det de själva hävdar, samt blottar stora brister i det som framhålls som starkt stöd.

Även Jonas Weiszkos på Vetenskap och Folkbildnings blogg ger en bra analys av Vidarklinikens replik.

Read Full Post »

Apropå den senaste artikeln, Naturligtvis är det väl så?, så kom idag en kort notis från TT (via t.ex. DN, SvD, Expressen och Aftonbladet) om kosttillskott och bristen på översyn från myndigheter. Den aktuella situationen man rapporterar om är amerikansk, men ämnet som sådant har direkt bäring på oss i Sverige också.

”Av de över 54.000 kosttillskottsprodukterna i Natural Medicines Comprehensive Database har bara ungefär en tredjedel någon rimlig nivå av säkerhet och effektivitet som stöds av forskning”, skriver Consumer Report.


Organisationen pekar ut tolv ingredienser som anses speciellt farliga: stormhatt, pomerans, chaparral, kolloidalt silver, hästhov, vallört, malva, germanium, skelört, lobelia och yohimbe.

De möjliga farorna är skador på lever och njurar och påverkan av hjärtrytm och blodtryck.

Vi har tidigare skrivit om andra natur- och alternativläkemedel här på Tankebrott som verkligen inte är att rekommendera att ta. Till exempel så har vi hela affären med tungmetaller i ayurveda-preparat, men även kolloidalt silver tillhör sådant med utebliven effekt men med betydande risker (t.ex. smurfsyndromet, agyria).

Men inte ens TT kan hålla sig från det totala felslutet i att påstå att allt naturligt är lika med bra. Eller rättare sagt; bara för att något är dåligt så skiljer det sig från det naturliga. I telegrammet står det att läsa (min förstärkning):

USA:s kongress uppmanas att ge FDA mer makt att förbjuda medel som lanseras som ”naturliga” trots att de innehåller farliga ämnen.

Vänta lite nu, ”trots att de innehåller farliga ämnen”? Är vi tillbaka till att försöka understryka misstaget i att knapra på en bit bly, tungkyssa en eboladöende eller att bo ovanpå en vulkan? I skrivandets stund har DN haft den goda smaken att omformulera sin artikel, dock osäkert om det beror på ovan nämnda formulering eller om man ville ha med en kommentar från branschorganisation Svensk Egenvård.

Dock ger DNs uppdaterade artikel skäl till att ställa sig något tveksam till hur branschen ser på det man säljer. För trots ett viss fokus kring bevisad effekt finns i originalnotisen har detta nu fallit bort. Istället siktar man in sig enbart på säkerhet.

Det finns även branschriktlinjer som tagits fram av Svensk Egenvård, en organisation för företag i hälsobranschen, som medlemmarna ska följa. I nuläget finns det inget som kan bevisa att riktlinjerna verkligen följs men inom ett par veckor lanseras ett certifieringssystem.

– Vi jobbar hela tiden för att det ska bli tryggare och säkrare för konsumenten, säger Annika Hjerpe, informationschef på Svensk Egenvård.

Tryggare? Så, om man säljer destillerat vatten som ”bra mot det mesta” så är det helt ok? Destillerat vatten är ju förhållandevis säkert, om man inte får in orenheter vid packningen. Varför vägrar man att befatta sig med bevisad effekt, både från branschens sida och från svenska myndigheters sida?

I och för sig är det väl rätt självklart varför branschen vägrar, detta är trots allt deras leverbröd. Skulle undersökningar visa att deras metod, vare sig det är Kan Jang, akupunktur, homeopati eller rosenrot, är verkningslös så går man miste om en hel del pengar. Men att svenska myndigheter fortfarande låter Läkemedelsverket reglera införandet av homeopatika på den svenska marknaden är nästintill löjeväckande. Man kan ju undra varför man inte löst det hela såsom i USA, där håller motsvarigheten till Livsmedelsverket i tömmarna för till exempel homeopatika.

Blåfärgning av huden, efter användande av kolloidalt silver

Agyria - permanent färgning av huden efter bruk av kolloidalt silver

Även om det inte förekommer i notisens text så frodas naturligtvis det man kan kalla för konspirationstänkandet bland kommentarerna till artikeln (och artiklar i gemen som kritiserar alternativmedicin). För det finns naturligtvis inget annat skäl att gå ut med varningar kring tungmetaller och verkningslösa medel än att skydda sina egna inkomster. Cui bono och ”den som sa’t han va’t”, kort och gott.

För den här typen av rapporter är köpta av antingen Big Pharma (dvs. läkemedelsbranschen) eller The Man (dvs. staten/storebror) som inte vill att folk ska må bra och ordna sin egen hälsa.

Hur som helst, vi kan konstatera att det fortfarande är förbenat svårt att hålla sig från att dra paralleller mellan ”naturligt” och ”bra”, samt ”onaturligt” och ”dåligt”, även i svensk dagspress. Och om man är ideologiskt övertygad över alternativbranschens förträfflighet (och etablissemangets obeskrivliga ondska) kan inga rapporter få en att ändra ståndpunkt. Det är inte alltid fult att tjäna pengar, som sagt.

Slutligen, för en underhållande exposé i felslut rekommenderas läsning av kommentarer till tidningarnas artiklar, visst höjt blodtryck utlovas.

Read Full Post »

Hur många gånger upprepades argumentet om profithunger under den värsta mediastormen kring A(H1N1)? Att ett av de största skälen till att man över huvud taget krängde ett vaccin var enkom för att tjäna pengar. Och egentligen är det väl lite suspekt, att tjäna pengar, i största allmänhet. Strunt samma om läkemedlet fungerar och hjälper folk, man tar ändå betalt för att folk kanske ska få må bra!

Således kvittar det hur många kliniska studier man gör, det kvittar hur många experter som uttalar sig och det kvittar att folk de facto mår bra. Oavsett vad så kan man alltid dra till med ”läkemedelsbranschens profithunger!”, och garanterat riva ner bifall.

Men det är här som den berömda kognitiva dissonansen inträder, för oavsett hur mycket man klagar på till exempel läkemedelsbranschen (som verkar vara populärast att hacka på) så ser man inga som helst problem med de kostnader och pengar som omgärdar den alternativa scenen. Inom den här genren är kostnaderna bara ett mått på hur väl saker och ting fungerar, eller möjligen hur sällsynta och svårinförskaffade ingredienserna är.

För att inte ni ska behöva vända på stenar och fråga kristallkulan har vi en kort genomgång av några blandade företag inom det alternativa området.

Saltå Kvarn

Vi börjar med Saltå Kvarn (hemsida) i Järna. Företaget ägnar sig åt odling och tillverkning av ekologiska produkter; mjöl, pasta, bönor, drycker och så vidare. Förutom KRAV-stämpeln som man kan visa upp på många av sina produkter har man också certifierats enligt Demeter-riktlinjerna. Vad är då detta kring Demeter?

[Demetermärkning] garanterar att produkten är framställd av råvaror som odlats biodynamiskt. Demeterförbundets regler är för närvarande de strängaste som finns inom ekologisk odling.

Biodynamiskt är ett ekologiskt jordbruk men inslag av lätt magiska inslag, nedgrävande av djurskallar i fullmåne för att få bättre skörd kan nämnas som ett exempel. Idén kring biodynamisk odling har sitt ursprung i Rudolf Steiners idéer på 1920-talet. Idéer som även gav upphov till antroposofin, som även de återfinns i Järna. Tanken är förvisso god, med kretsloppstänk och hållbar uppdrivning, men aspekten kring kompostbearbetning och sådd enligt astrologiska förtecken planterar företaget förhållandevis solitt inom alternativgenren.

Några av Saltå Kvarns produkter

En titt på företagets ekonomi visar att man förra året hade tillgångar på 72 miljoner SEK och en omsättning på 130 miljoner SEK. Dessutom en bättre vinstmarginal än tre av Sveriges största elektronikvarukedjor (Elgiganten, Siba, OnOff).  Men ingen anklagar Saltå Kvarn för att elda på massans behov av biodynamiskt odlade KRAV-produkter…

Weleda Group

Företaget grundades i Schweiz på 20-talet av bl.a. den tidigare omnämnda Rudolf Steiner. Idag är man ett globalt företag med 1 700 anställda som tillverkar och säljer produkter inom hudvård och alternativa läkemedel. Produkterna produceras och tas fram enligt den antroposofiska filosofin, där bland annat biodynamisk odling (se ovan) inkorporeras.

Den produkt som man kanske är mest omtalad för är produkten Iscador, ett mistelpreparat som används för att behandla cancer ge adjuvans vid cancerbehandling inom den reguljära sjukvården. Tack vare idogt arbete i riksdagen har man i Sverige (hitintills) fått dispens från förbudet mot att injicera alternativa ”läkemedel”.

Mistelpreparatet Iscador

Vid en närmare titt (pdf-varning) ser man att Weleda Group hade en omsättning för 2007 som låg på 218 miljoner euro. Översatt i kronor enligt dagens marknadsnotering så innebär det en omsättning på 2.13 miljarder SEK. Men inte framförs några hånfulla kommentarer om företagets profithunger när vinsten, efter skatt, uppgår till 2.4 miljoner euro.

DCG Nordic AB

Sveriges största tillverkare av homeopatika är företaget DCG Nordic AB (hemsida) i Västra Frölunda. Homeopati utgår från teorin att lika botar lika (dvs. konsumera det du får samma symtom som du lider av) och att utspädning ökar potensen. Läs mer om homeopati och dess påstådda effekt i behandling av bland annat svininfluensa. 2008 var inte direkt ett höjdarår för DCG Nordic AB, men trots det så omsatte man närmare 18 miljoner svenska kronor, med en vinstmarginal på dryga 4.2%.

Hör man någon konspiration om ”big homeo” som suger ut sjukt folk genom att ge dem verkningslösa medel? Självklart inte. Värt att notera är dock att företaget är registrerat inom livsmedelsframställning, eftersom homeopatika inte räknas som läkemedel. Däremot understryks det på företagets webbshop att man kontrolleras av Läkemedelsverket. Läs mer om den logiska kullerbyttan på Läkemedelsverkets hemsida.

Green Medicine

I höstas skrev vi här på bloggen om detta bolag (hemsida) och deras storsäljare, Arctic Root, ett rosenrotpreparat. Skälet var att man hade fått Läkemedelsverket på sig:

Påståendet i reklamen om att Arctic Root är en ”effektiv, säker och trygg produkt som verkligen fungerar” mot trötthet och svaghetskänsla är vilseledande och bryter mot läkemedelslagen

Man saluför även medel som Kan Jang och Chi San, medel där försäljningsargumenten fick Läkemedelsverket att reagera. Läs mer om Kan Jang och dess (brist på) effekt här.

Tvisten med svenska myndigheter märks inte direkt av i företagets redovisning för 2008. Här står att läsa att man hade en omsättning på dryga 140 miljoner SEK, där vinsten var på dryga 21 miljoner SEK. Vinstmarginalen har varit på uppgående de senaste åren och uppgår nu till strax under 16%.

Framhålls en komplott där rosenrotmaffian fuskar till sig godkännande från Läkemedelsverket? Självklart inte.

Sammanfattning

Nå, har vi hittat en ondsint konspiration bland alla bolag som ägnar sig åt försäljning/tillverkning av alternativa behandlingsformer? Nej, självklart inte. Vi har däremot kunnat konstatera att även företag inom alternativbranschen omsätter, och i vissa fall tjänar, rätt bra med pengar på metoder och produkter som ytterst sällan har någon som helst effekt. Trots detta ser belackarna av läkemedelsbranschen inget konstigt i sin kritik åt ena hållet och totala beundran åt det andra, alternativa hållet.

Företag som Weleda (omsättning 2.13 miljarder SEK, 24 miljoner SEK vinst) eller brittiska homeopatikatillverkaren Nelson & Russell (50 miljoner SEK i vinst) är multinationella, storsäljande entiteter men anses tjäna den goda kampen. I sådant ljus spelar helt plötsligt pengahunger ingen roll. Man kan släta över mycket i den ideologiska kampen för sin egen tro, så även pengar. Oavsett om de räknas i svenska kronor eller i euro.

Tillägg: ibland blir det väldigt lustigt hur saker och ting faller sig. Ett halvt dygn efter att den här artikeln publiceras visar det sig att tidningen Fokus skrivit en snarlik artikel. Läsvärt och välskrivet, som så ofta med den tidningen.

Read Full Post »

Baksmällan från bokskrivandet tycks sitta i sig. Men vi ger inte upp, det är dags att få ut lite mer information till de kunskapstörstande massorna. Och vad passar då bättre än ett nytt inslag på bloggen?

Tanken är att slänga upp dessa lite kortare notiserna titt som tätt där vi presenterar lite ”bra att ha”-fakta, saker som kan vara av intresse eller bara helt enkelt är tankeväckande.

Så, låt oss gå över till att berätta om saker du kanske inte visste.

Naturläkare är en titel som inte har något namnskydd

Till skillnad mot vad man kanske kan tro så är titeln ”naturläkare” inte skyddad på något sätt i Sverige, vem som helst kan påstå att denne är en naturläkare utan att riskera några följdverkningar. Däremot är till exempel läkare eller sjuksköterska skyddade. I lag 1998:531 (3:e kapitlet, paragraf 2) återfinns en lista med totalt 21 yrkestitlar som är skyddade inom sjuk- och hälsovården idag.

Förvisso finns det intresseföreningar i Sverige som certifierar naturläkare, men till skillnad från riktiga läkare (eller någon annan av de tjugo övriga titlarna) är det inte olagligt att utge sig för att vara naturläkare. Vad som är olagligt är att behandla vissa åkommor (tillägg: se förtydligande i kommentar), utföra kirurgiska ingrepp på personer, behandla barn och liknande. Allt detta dikteras i 4:e kapitlet i lag 1998:531. Detta är naturligtvis inte någon garanti för att naturläkare (eller andra yrkesgrupper för den delen) följer den här reglering, ett av de senaste fallen varnen kvinna som behandlades med vitkål mot sin cancer.

För den intresserade kan man läsa vad som krävs för att få certifieras via intresseföreningen SNLF (Svenska Naturläkarförbundet). Bara då kan du vara säker på att du får äkta destillerat vatten.

Homeopatika behöver inte ha bevisad effekt för att godkännas

I Sverige sköts läkemedelshanteringen av Läkemedelsverket (go figure), här ingår även homeopatiska ”läkemedel”. Inget konstigt med detta kanske, vad som däremot möjligen kan förvåna är att dessa medel inte ”behöver… ha bevisad lindrande eller botande effekt”. Läs den formuleringen igen och fundera.

För den som har läst lite om ämnet och är lagd åt ett något skeptiskt håll ter detta sig förvisso självklart. Vad homeopatika är är placebo på burk, i absolut bästa fall. Eftersom homeopatikan ska späs så pass mycket att det sällan återstår ens spår av någon aktiv ingrediens så är det de facto sockerpiller eller destillerat vatten som tillhandahålls.

Samtidigt kan man då undra vad Läkemedelsverket ska göra med detta. Visst ja, det finns ju en viss säkerhetsaspekt att ta med också, medlet skall vara säkert att inta. På verkets sida för homeopatiska läkemedel står det till och med uttryckligen (vår förstärkning):

Till skillnad från vanliga läkemedel och naturläkemedel finns inga krav på tillverkaren av homeopatiska läkemedel att genom naturvetenskapliga studier visa att läkemedlet lindrar eller botar olika sjukdomstillstånd. Vilket homeopatiskt läkemedel som bör användas vid ett visst sjukdomstillstånd bestäms i samråd med en terapeut eller homeopat. I Sverige finns inga lagstadgade krav på särskild utbildning för homeopater eller terapeuter som arbetar med homeopati.

Vad man inte får göra med medlet är att ange ”effekt och/eller användningsområde” för produkten. Däremot står det vilken tjomme som helst fritt att rekommendera medlet till vem som helst (utom till barn, om man ska följa lagen) för vad som helst.

Biverkningar du inte kände till

Efter det extrema intresset som svenskarna visade för möjliga biverkningar man kunde uppleva genom influensavaccinet Pandemrix tänkte vi att det kanske kunde vara på sin plats att presentera några biverkningar till andra läkemedel. Troligen är det ett läkemedel som en del av oss tar eller tagit vid tillfälle utan att ägna en tanke åt risken för:

svimning, förlångsammad hjärtrytm, krampanfall, hudreaktion vid solexponering, hosta, andnöd, öronsusning, upprymdhet, aggressivitet, leverpåverkan.

Vidgade pupiller, vaginalblödning, mag-tarmblödning och övriga hud- och slemhinneblödningar. Akatisi (känsla av rastlöshet, oförmåga att sitta/stå still). Hallucinationer.

Tankar på att skada sig själv, begå självmord.

Mjölkflöde ur brösten har rapporterats i mycket sällsynta fall.

Och läkemedlet är? Cipramil, ett vanligt förekommande antidepressivt läkemedel. Visst, det är ovanliga biverkningar men inte ovanligare än de biverkningar som vaccinationsmotståndarnas skräckberättelser innehåller.

Vi hoppas att ni läsare känner er lite klokare efter den här genomgången. Inte bara har vi lärt oss att vi alla är naturläkare, vi kan också konstatera att en myndighet som ska godkänna läkemedel varnar för destillerat vatten till gravida samt att antidepressiva medel kan ha som biverkning att vi känner oss upprymda. Tack för idag.

Read Full Post »

Då påskledighet kom emellan har det tagit något längre tid att få fram Veckans Tankebrott. Dock ser det inte ut som om verkligheten tog en pause från sitt genererande av konstigheter och dumma infall…

Pediacidvilja

Våldtäktspiller och bakhållsstudier

Vecka: 15 & 16
Brottstitel: Piller antas vara medhjälp till våldtäkt samt metastudiers förfogande över parallelluniversum
Sammanfattning:

Om pillren:

Vice chefsåklagare i Gävle, Michael Hammarstrand, såg det för gott att gå ut i svensk press och påpeka dennes syn på svensk sexuallagstiftning. Särskilt det stycke som likställer sex med en person under 15 år som våldtäkt, oavsett samtycke eller ej. Då man ser på sex med en ung person på detta sätt måste således utskrivning av p-piller till yngre individer klassas som medhjälp till våldtäkt.

Jag läser lagen. Den som främjar ett brott är medansvarig och den som delar ut preventivmedel till en underårig underlättar ju för gärningsmannen att fortsätta med övergreppen

Om homeopatistudien:

The Cochrane Collaboration är en organisation som studerar olika behandlingsformer och inverkan på hälsovården. Detta görs genom att studera olika tester och experiment och, genom metastudier och systematiska översikter, komma fram till en övergripande bild.

Nu senast har man uppmärksammats för att man kommit fram till att homeopatiska behandlingar lindrar symtom vid cancerbehandling:

The Cochrane Collaboration said, while there were few studies, it did appear that some effects of radiotherapy and chemotherapy could be alleviated.

It highlighted in particular calendula to prevent dermatitis, and what is known as Traummel S for mouth sores.

CJs kommentar:

Om pillren:

Nog för att Sverige alltid varit lite småmoralistiskt i sin syn på sex och samlevnad, men det här är verkligen skrämmande ignorant. Nog för att PK-maffian fick sin vilja fram med att sex med en person under 15 alltid räknas som våldtäkt (utom när det gäller en annan, ung person… naturligtvis?) men när frågeställningar börjar hopa sig hur man ska ställa sig till lagstiftningen slår man ut med armarna och avsäger sig allt ansvar.

Än så länge har det inte framkommit om det hela är på riktigt eller om vice chefsåklagare bara ville få till en debatt om en väldigt konstig lagstiftning. Är det på allvar är det fortfarande ett feltänk, eller tankebrott om man så vill, av stora mått. Anförskaffande av p-piller till unga flickor behöver inte vara sexualrelaterat, kanske vill man undvika kraftiga/långa perioder av blödningar eller helt enkelt minska risken för cancer.

Men till syvende och sist måste det banne mig vara ungdomar själva, med input från föräldrar, som får hitta sin väg i sin uppväxt, den sexuella biten inkluderad. Att ens fundera på att åtala sjukvårdspersonal som i detta fallet jobbar för att skydda unga tjejer från oönskade graviditeter är fullkomligt barockt och luktar unken sexualmoral lång väg.

En sak som förvånar mig är den fullkomligt blåögda inställningen i många av de kommentarer som getts till både ovanstående artikel och till dags- och kvällspressen. ”Men de får väl hålla på sig då” och ”då lär de väl sig att ta det lugnt då” är två synsätt som verkar vara oroväckande närvarande i denna debatt. Är det den inställningen som föräldrar lever med så förstår jag att det blir en påtaglig krock med verkligheten den dag de börjar få insikt i hur deras små änglar lever…

Om homeopatistudien:

Här på Tankebrott är vi inga direkta vänner av homeopatins följeslagare. Tillräckligt många studier har gjorts för att konstatera att folk köper sig lite tid med en ”läkare” och får med sig en flaska destillerat vatten hem. Vill man betala för läkartiden och ta resten med en klackspark, fine. Men det är ju inte så det fungerar, istället handlar det om att magin verkligen fungerar. Utspätt blir starkare!

Här om dagen såg jag så en artikel på BBC News hemsida där man förkunnade att en studie gjord av Cochrane Reviews hade dragit slutsatsen att homeopatiska behandlingsformer fungerar som avhjälpande vid cancerbehandling! Världssensation tänkte jag. Man kan alltså, via dubbelblindtest och hela de nio yarden, konstatera att vatten har minne? Njae, inte riktigt:

One of them, the trial of ”Traumeel S”, included just 30 patients, 15 on placebo and 15 on the homeopathic treatment. Which is not very many. Still, at least it actually was a trial of a homeopathic treatment. The other positive trial, the one on ”topical calendula”, wasn’t.

In other words, it contained plenty of chemicals from the plant, and would be better described as a herbal product, not a homeopathic one. Unlike in a homeopathic remedy, the herb wasn’t diluted in water several times until no molecules of the original product remained. It’s not homeopathy. The word ”homeopathy” doesn’t appear anywhere in the paper!

Efter en mailkonversation med Cochrane får ovanstående författare reda på att den omtalade krämen tagits fram i enlighet med homeopatiska regelverket. Men likväl så är det inte en särdeles utspädd kräm, att behandlingspreparat med verksamma ingredienser är verksamma är det ingen som betvivlar. Det är när man kommer in på det magiska vattenskakandet, och den påföljande potensökningen, som det blir rena godnatt-sagan av allt ihop.

Förvirrad? Ja, det är de flesta som har en någorlunda förståelse för hur det fungerar med vatten, utspädning och potenser. Vi kan bara konstatera att i homeopativärlden så är saker mer potenta ju mer man spär ut den verksamma ingrediensen.

Varför ges då en sådan rapport ut från en förhållandevis välrespekterad organisation? Tja, en iaktagelse är att flera av medförfattarna till artikeln ser ut att vara anhängare av homeopatrörelsen. Såsom Steve Novella uttryckte det i Skeptic’s Guide to the Universe: ofta är det de redan engagerade som tar dessa ämnen som ingen annan vill ta i med tång.

Slutligen ber jag att få citera professor Edzard Ernst som BBC News intervjuar i samma artikel:

Finally, this review found hardly any high quality studies in the first place. So overall, this new piece of evidence simply confirms plenty of previous research demonstrating the unproven nature of homeopathy

Anundis kommentar:

Om pillren:

Ungdomar har sex och de kommer att fortsätta ha sex oavsett vad en verklighetshandikappad åklagaröversittare till lagvrängare tycker om det. Att försöka råda bot på denna syndiga aktivitet genom att stoppa utskrivningen av p-piller får bara ett resultat; att fler unga flickor blir gravida.

Hammastrands logik haltar asvevärt i all sin Don Quixote-prakt, nämligen i det att han inbillar sig att p-piller på något sätt underlättar övergrepp, och vice versa. Om man antar att den som bestämt sig för att våldta någon först kontrollera huruvida det tilltänkta offret ägnar sig åt kontrollerad familjeplanering, då har man en tämligen förenklad och synnerligen naiv bild över hur och varför våldtäkter sker.

Menar man, som Hammarstrand troligen gör, att det blir våldtäkt när ungdomar ägnar sig lustfyllda strapatser, då kan man förstå resonemanget. Nu är dock fallet sådant att två (eller fler, hujedamig!) icke-byxmyndiga personer inte begår något brott när de idkar sexuellt umgänge med varandra. Brottet, om man så vill, begås först när den ena parten är över femton år medan den andra inte är det.

En maläten air av kristdemokratisk sexualmoral sänker sig över det hela, tillsammans med en förlegad kvinnosyn. En p-piller-knaprande flicksnärta är ett mer eller mindre legitimt offer, inte för att ”förövaren” (som kan vara dennes partner helt utan onda intentioner) bestämt sig, men på grund av att hon äter p-piller! Lösningen på detta är att göra det brottsligt att hjälpa unga damer med svår mensvärk, eller andra hormonella problem. För att inte tala om att förhindra oönskade graviditeter hos ungdomar som, oavsett vad en moralist som Hammarstrand anser, kommer do some monkey business trots godtyckliga 15-års åldergränser för det som deras pubertetsstinna kroppar ger uttryck för.

På tal om oönskade graviditeter; har Hammarstrand inte hört talas om kondom? Ska även försäljning av dessa hjälpmedel till ungdomar under 15 år betraktas som medhjälp till våldtäkt? Eller är det bara de syndiga slinkorna som ska lastas och straffas för ett eventuellt sexliv? Jag trodde vi lämnat den synen på kvinnlig sexualitet bakom oss.

Om homeopatistudien:

Homeopati; av latinets helt jävla knäppt. På svenska: inte vatten värt.

Den bakomliggande filosofin, den påstådda mekanismen och de medicinska anspråken är alla exempel på fullständigt absurda och världsfrånvända uppfattningar. Anhängarna drar sig inte för att slå på stora trumman och hävda sig blåa över detta humbugs förträfflighet, men lyckas aldrig åstadkomma några tillförlitliga och grundligt utförda kliniska studier som styrker deras förvetenskapliga fantasier. Vore det så att homeopati verkligen fungerar borde denna effekt inte vara särskilt svår att upptäcka, reproducera eller belägga.

När nu en så normalt sett tillförlitlig organisation begår en sådan blunder som att publicera en, om inte partisk studie, (medverkande anas ha ett personligt intresse i att påvisa effektiviteten), så åtminstone tveksamt utförd studie, då undrar man var det kritiska tänkandet befunnit sig. En rad frågetecken hopar sig kring studien och resultaten. För det första var inte preparatet särskilt utspätt, så den kvarvarande koncentrationen av substansen kan mycket väl ha haft en påverkan, men detta föranleder frågan: Är det då en homeopatisk dekokt? Kan man här åberoa ”vattnets minne”? Själva poängen med homeopati påstås vara att spä ut substansen så att den, i de flesta fall, inte finns i vattnet överhuvudtaget. Homeopater har försökt bortförklara detta med just vattnets minne, och andra lika obelagda ad hoc-ursäkter som t.ex. helande inneboende krafter som frigörs av de magiska skakningarna av mixturen.

Om preparatet i fråga verkligen visar sig ha en gynnsam effekt, vilket det mycket väl kan tänkas ha, kan man nog med fog drista sig till att effekten kan bero på att substansen inte är utspädd bortom rim och reson, vilket därmed underminerar en stor del av den homeopatiska essensen.

En viktig detalj i sammanhanget är att de studier som har visat på homeopatins effekt, (även de i den aktuella översikten), har kritiserats med avseende på metod och utformning, och som vanligt då det handlar om alternativa behandlingsformer såsom t.ex. akunpunktur och homeopati blir effekten allt mindre (och till slut obefintlig) i takt med att studierna blir bättre och mer korrekt utförda. Vad säger det oss? Jo, att haltande logik och bristande insikt i hur kliniska studier ska och bör utformas florerar bland anhängarna. Men att Cochrane förbiser dessa fundamentala konstigheter i anspråken gällande det aktuella fallet är värdigt utmärkelsen.

Veckans nästan Tankebrott:

  • Den italienske jordbävnings-Nostradamus beskrevs tidigare i veckan här på bloggen, men är värd att påminna om…
  • Amazons kanske-döljande av gay-litteratur och den påföljande hanteringen var minst sagt spännande. Notera att, utan direkt insyn i hanteringen, är det svårt att väga om det verkligen var ett fel eller om det var ett hack eller om det var Amazon som försökte sig på lite rensning i snuskdjungeln.
  • Bönens makt är ju vida känd. Senaste skalpen är att bönerna riktade Navy SEALs bössor rätt och såg till att den tillfångatagne, amerikanska kaptenen kunde räddas. Oh, joy!

Read Full Post »

Det var en gång en farbror som levde för jättelänge sen. Han hette Samuel och han funderade på varför folk inte blev friska när de var sjuka. Medan Samuels kompisar skar i personer och lät dem blöda så tänkte Samuel att det kanske har att göra med saker man inte kan se.

Men Samuel tänkte inte på baciller och sånt som egentligen gör oss sjuka. Nej, han tänkte att saker som gör oss sjuka också kan göra oss friska. Men det behöver inte vara precis samma sak. Det behöver bara bli samma sak i kroppen.

Samuel Hahnemann - mix master

Samuel Hahnemann - Uppfinnare och mix master

Om Pelle inte tål katter så börjar hans näsa och ögon rinna. Skulle Pelle skala en lök börjar också hans näsa och ögon rinna. Då tänkte Samuel att löken kanske kunde bota Pelle från kattallergi.

Samuel började jobba och han skrev och han skrev. Han gav sina kompisar saker att äta, sen tittade han på vad som hände med dem. Sen skrev han ner detta i en bok. Den boken heter något jättekrångligt, Organon der rationellen Heilkunde heter den. Den kom ut för jättelänge sen. I den boken stod det vad som hände när man åt olika saker.

Å han testade å testade...

Å han testade å testade...

Men den var så bra att tanter och farbröder fortfarande läser den och använder den. De här tanterna och farbröderna läste att Samuel hällde ut medicin i vatten för de skulle fungera mycket bättre. Så nu häller de i jättelite medicin i jättemycket vatten. Sen häller de i jättelite av det vattnet i jättemycket vatten.

Sen häller de i jättelite av det vattnet i jättemycket vatten.

Sen häller de i jättelite av det vattnet i jättemycket vatten.

Sen häller de i jättelite av det vattnet i jättemycket vatten.

Och… sen häller de i jättelite av det vattnet i jättemycket vatten.

Å så späder man... å så späder man...

Å så späder man... å så späder man...

Sen får tanterna och farbröderna ge jättelite av det här vattnet till sjuka pojkar och flickor. För om de drack jättemycket av vattnet kan de dö, för det säger tanterna och farbröderna.

Ibland kommer dummisar och säger att det bara är vatten som tanterna och farbröderna säljer. Då säger tanterna och farbröderna att pojkar och flickor visst mår bättre. Dessutom har staten sagt att det får ge vatten till pojkar och flickor.

Och ibland säger någon något om dubbelblindtest och ”kritisk granskning”. De vet inte någonting alls, för de dummisarna tror bara att det är vatten i flaskorna.

De tror att vatten inte kommer ihåg att den har haft medicin i sig. De tror att det finns mindre medicin i den flaskan än en droppe medicin i alla haven på hela jorden. De säger att de har massor med bevis och att alla håller med dem.

Så kallade "vetenskapsmän"...

Så kallade "vetenskapsmän"...

Alla dummisar, ja.

Så nästa gång du blir jättesjuk, då ska du säga till mamma att du vill ha ho-meo-patiskt-läke-medel. För då blir du frisk och Samuel blir jätteglad.

-Slut-

Read Full Post »

Från och med den här veckan börjar vi här på Tankebrott med ett veckoinslag som, passande nog, kallas för Veckans Tankebrott. Tanken är att vi utser den aktuella veckans mest kvasivetenskapliga, ignoranta eller helt enkelt dummaste händelse/förekomst. Så, utan några fler omskrivningar, låt oss gå vidare till brottsakten.

Homeopathy without boarders

Homeopaths without Borders

Vecka: 5
Brottstitel: Scharlatanism, med internationell prägel
Sammanfattning: via PZ Myers eminenta blogg blir vi uppmärksammade på att vi nu har ytterligare en internationell organisation som ska ägna sig åt att hjälpa människor, Homeopaths without borders. Tanken är att bistå med sjukvård till de länder som idag saknar adekvat dito:

It is our main aim to transfer homeopathy to those countries, where public health care and medical supply of the people is sub-standard, for whatever reasons. Homeopathy also proves very effective in healing physical and mental injury in situations of war or political crisis.

CJs kommentar:
Ja, vad ska man säga? Är det ett försök att rida på internationell förbrödring och ”räck ut en hand”-mentalitet eller bara ett cyniskt sätt att försöka snärja utvecklingsländers redan skakiga sjukvård? Risken är ju naturligtvis att det är det senare, få in ett homeopatitänk till en början och du har garanterat dig både en marknad och en hävstång i den internationella debatten kring alternativmedicin.

Liksom med FN-uttalandet om skyddande av religioner från anstöt så kan man anta att det inte vore helt främmande att ta fram något liknande för alternativmedicin. Kan man etablera tanken att det är en livssyn istället för en behandlingsform, ja då har man garanterat sig en framtida existens. Att leverera destillerat vatten till u-världen kan göras på ett klart mer effektivt, och renhårigare, sätt.

Anundis kommentar:
Att västvärldens välbärgade och industrialiserade länder, med avancerad och välutvecklad medicin, fortfarande i viss mån accepterar kvacksalveri som homeopati och andra fullständigt absurda och bevisat overksamma medikamenter är helt förbluffande. Engelska kungahuset t.ex., den så respekterade och vördade institutionen, har i många år både stött och förespråkat alternativmedicin, däribland homeopati. Men att dessa bluffmakare till medicinare nu exporterar sitt lurendrejeri till krigs- och krisdrabbade länder med i många fall redan undermålig vårdapparat är värdigt en ordsvada utan dess like. Det är bara Gränslös Idioti.

Veckans Tankebrott är mer än ett tankebrott. Det är ett brott mot all rim och reson och medmänsklighet, som om homeopati i sig självt inte redan var det. Blotta tanken på en internationell armada av homeopater med ett vårdpatos lika verkligt som den inbillade effekten av det skakade vattnet de propagerar för, redo för gränsöverskridande ”hjälpinsatser” är skrattretande, skrämmande och patetisk. Att på detta sätt utnyttja människor i nöd och i behov av riktig vård för egen vinning förtjänar en om inte fysisk så åtminstone en verbal garottering på allmän plats.

Veckans nästan-Tankebrott:

Read Full Post »

- Men vad är ni rädda för?

För eller senare kokar alla debatter ned till detta. Frågan ställs med ett veritabelt hånflin i en förhoppning att motparten ska leta sig in i en retorisk labyrint utan en riktig utgång, kanske till och med tillstå att ”nej, det finns ingen fara med detta”.

”Vad är ni rädda för”-frågan/påståendet skulle egentligen kunna utvecklas till en tvådelad fråga; ”men vad spelar det för roll?” följt av ”vad är ni rädda för”. Egentligen spelar det ingen roll vilka man argumenterar mot; det kan vara homeopater, antroposofer, förintelseförnekare eller konspirationsteoretiker. Man kommer, som sagt, alltid tillbaka till argumentet ovan; vad är ni rädda för? Eller, ja… Argument? Det är en begäran eller ett krav på att behandla ett ämne likt ett barn som beter sig extremt otrevligt  på lekplatsen, där de andra barnen tvingas att umgås med denne för att barnet inte ska bli ledset.

You didn't see... anything

You didn't see... anything

Syftet med uttalandet är egentligen en retorisk variant av valpskriket. För den som inte har att göra med hundar kommer här en förklaring; en valp har ett väldigt speciellt skrik den tar till när den känner sig hotad, allt som oftast slutar då antagonisten att reta/bita/leka med valpen. Ett hårdkodat svar, skulle man kunna säga. Ganska snart förstår valpen att utnyttja det här försvaret offensivt, vid lek kan den ge ifrån sig ett skrik och då motparten slutar bråka så är det bara att ge sig in i fighten igen.

I ett debattsammanhang ställs den utfrågande (”skeptikern”) inför faktumet att framstå som ingrodd eller, ve och fasa, snarstucken. För om man skulle tillstå att den som ställer frågan eroderar den samhälleliga integriteten, ja då kan man lika gärna plocka upp käppen och beklaga sig över allt ”dônka dônka” i P4:an. Något snarlikt infinner sig om man betonar att det verkligen spelar roll eftersom det, i medicinska fall, kan ge falska förhoppningar för den som verkligen är sjuk eller främjar rasistiska motiv, i fråga om till exempel förintelserevisionister.

Å andra sidan finns det en stark rörelse på andra sidan staketet som vill tiga ihjäl slika strömningar. ”Om de inte får uppmärksamhet så självdör det”, brukar det heta. Dock är det något som inte funkar så där jättebra och man har ändrat sin inställning på vissa områden. Det är därför som man till exempel startade Forum för levande historia, men det är en halvhjärtad insats då det till exempel inte ens finns en avdelning som lär folk att hantera förnekare.

Cancer? Vänta så ska jag hämta hjorturinblåsan...

Cancer? Vänta så ska jag hämta hjorturinblåsan...

Vi är ett folk som räds att vi stöter oss med var och en som anser sig ha tolkningsföreträde, således har vissa rörelser kommit förbi stadiet att fråga om ”vad är ni rädda för” och redan ligger framför brasan och myser. Scharlatanrörelser som antroposofi och homeopati är två exempel på rörelser som får dispans och, i vissa fall, icke oansenliga mängder skattepengar. Detta trots avsaknad av vetenskapliga bevis för att dessa över huvud taget skulle fungera.

Istället låter man sig bli förskräckt av frågan ”vad är ni rädda för?” och undviker att konfrontera ämnet som sådant. Kanske gör man det av hänsyn till den som så benhårt tror, kanske gör man det för att inte framstå som en rabiat vetenskapsonanist. Problemet är att det föreligger en genuin risk att man, i det verkligt långa loppet, verkligen undergräver den vetenskapliga grund som samhällsapparaten vilar på.

Se, man kan inte ens läsa den sista meningen utan att dra lite på smilbanden. ”Men tagga ner lite” säger mitt jag till mig själv just nu, det om något är ett varningstecken om något. Men sedan så tar man sig en funderare. Vi har redan sett att Vidarkliniken får en hel del pengar för en medicinsk verksamhet som grundar sig på Rudolf Steiners, minst sagt, originella metoder. Vi har en situation där ”elallergiker” kräver att sjukhus ska stänga av all trådlös utrustning. I Europa visar det sig nu att mässlingen inte kommer vara utrotad, trots tidigare prognoser, mycket tack vare bland annat myten om att vaccination skulle leda till autism hos barn.

Allt detta bemöts med ett ”jaha, säger du det” och huvudet läggs på sned och pannan veckas med stora orosveck. Och man agerar, tyvärr.

I den andra ringhörnan återfinns de som anser sig ha vetenskapen på sin sida och viftar det omkring sig likt en barn som hittat faderns älgstudsare. Dessa män, som det är i 99.99% av fallen, anser sig träda fram för att försvara sanningen och samhället mot ondsinta krafter. Oavsett om det handlar om kraschade tefat, nazistisk utrotningspolitik eller 11 september-attackerna ser det likadant ut. En liten grupp som är övertygade om att världen fungerar efter ett visst schema, stora händelser har stora orsaker och allting som sker går att följa.

Eldboll? Vilken eldboll, din fascist?

Eldboll? Vilken eldboll, din fascist?

Således helgar ändamålen medlen, så länge slutresultatet är utav den art att den bekräftar gruppens övertygelse. Alla källor är bra, stort som smått, hela bitar och urklipp, så länge det stödjer tesen för stunden. Man utgår från att det är vetenskapligt ety man nyttjar sig av formler, statistik och bildmaterial som återfinns i vetenskapliga sammanhang.

När dock den vetenskapliga metoden tillämpas på detta material, och det faller ofelbart som ett korthus, är vi tillbaka till denna mastodontposts urpsrung; vad är ni rädda för? För aldrig att man kan tillstå att källor som motsäger ens tes är pålitliga. Nej, istället är de bevis på att konspirationen frodas och mår bra. Beviset är ju där, hur skulle annars ens teori kunna bli emotsagd.

Här i Sverige kan man konstatera att det är förhållandevis ovanligt att möta de fullblodstroende, kanske vi européer inte riktigt är uppfödda med den imponerande cocktailen av enorm misstänksamhet mot statsmakten och en nation som byggdes av flyende fundamentalister som våra grannar i väst. Istället för att glädjas åt att så få köper dessa konspirationsteorier kan jag konstatera att tankesättet kryper under skinnet på desto fler. Trots den informationsmängd som finns att tillgå för var och en med en dator och en uppkoppling är människor idag sorgligt oförmögna att värdera källor och deras trovärdighet. En mening på en blogg blir en källa i sig, oavsett påståendets grad av galenskap.

Delvis har vi oss själva att skylla, vi tillämpar ”live and let live” i dessa lägen för att inte förarga någon. Kanske vi är lite för dåligt inlästa på ämnet för att kunna sätta emot. Egentligen spelar det mindre roll.

Vad som behövs är att du som läser detta känner dig manad att ta reda på hur saker och ting fungerar.

Är du för dåligt påläst på homeopatin, dess påstådda verkningar och kritiken mot den? Ta reda på vad som sägs, vilka försök som gjorts och resultaten av dessa.

Känner du att du inte kan argumentera för varför det var flygplanskraschen och den påföljande branden som sänkte World Trade Center 1 & 2? Ta reda på vad de försök som gjorts resulterade i, ta reda på vad de som kan något om relevanta ämnesområden säger om skeendet och vad de som motsäger den officiella versionen kommer med för invändningar.

Låter det rimligt att det inte finns bevis för att ”duscharna” i Auschwitz användes som gaskamrar? Läs vad Leuchter-rapporten säger, ta reda på vad som inte fungerar med det resonemang som förs i den.

Vad är vi rädda för? Ingenting, är det enkla svaret. Motfrågan blir istället vad är ni rädda för? Så rädda att bara en enkel idé, hur man kan testa om något verkligen fungerar eller inte, är tillräcklig för att bräcka er konstruerade verklighet.

Passus 1: Den utmärkta sajten What’s The Harm är en bra källa att hänvisa till folk som frågar efter ”men vad är skadan att tro på X”. Anekdotala bevis är inte alltid en höjdare, men det är i alla fall en bra början att gräva vidare.

Passus 2: Världens bästa hemsida förklarar på kanske det bästa sätt jag sett hitintills (förutom möjligen South Park) varför 11 september inte var en konspiration.

Read Full Post »

Återigen är det dags för en av Sveriges mest framträdande personer inom intelligentian att staka ut en väg för att ta oss ur det samhälleliga moras vi befinner oss i. Jag talar naturligtvis om Liza Marklunds skarpa inlägg i elöverkänslighetsdebatten.

An H-atom... in my panties

Tidigare i veckan fick post-emo-preggo Linda Skugge prova på BMWs vätgasdrivna bil och uttryckte sin tilltro att det här är minsann en bil vi vanliga, dödliga ska ha för miljöns skull (trots den idag nästintill oöverkommliga tröskeln med energikostnaden att få fram väte).

Liksom hennes miljömoraliska kollega, Linda Skugge, ska vi fästa stor trovärdighet vid fru (fröken?) Marklunds utsago, ety hon har upplevt elfälten!

När jag satt och skrev min första roman för snart 15 år sedan (den hette ”Gömda”) märkte jag plötsligt hur hårddisken på bordet bredvid mig liksom skakade. Jag fick stickningar och domningar i händerna av den, ungefär som när man håller alldeles för länge i något som vibrerar.

Om vi bortser från det faktum att hon hänvisar till datorn som ”hårddisken” (är det en genetisk åkomma för alla personer över 40?) så låter symtomen märkligt likt det som uppstår när man helt enkelt suttit för länge med händerna vinklade, det vill säga; blodflödet till händer har påverkats. Men ack nej, detta måste vara något elektriskt:

Den var placerad precis framför mig, framför tangentbordet, under bildskärmen. Jag flyttade den och besvären försvann, och efter det såg jag till att sitta långt från alla hårddiskar.

Hårddiskens härförare - elektrosmogens estet - skitsnackets sturmführer

Hårddiskens härförare - elektrosmogens estet - skitsnackets sturmführer

Helt plötsligt tog symptomen sig nya uttryck, yrsel och svimningstendenser. Illa, men det fanns saker som rådde bot på detta:

Hela vintern och våren var jag sjuk. Men så, under en lång semester på Irland, blev jag frisk. Världen slutade gunga och illamåendet försvann.När semestern var slut satte jag mig, full av tillförsikt, vid datorn för att skriva min nästa bok, ”Studio sex”.

Låt mig upprepa det Marklund skriver i lite annorlunda termer: du har jobbat i ditt anletes svett under ett halvår, sen tar du en extremt efterlängtad semester. Efter semestern börjar du jobba igen. Tror du att det känns suveränt och allt är tipptopp eller att det kanske känns som… som det gjorde innan semestern, med stress och motreaktioner på detta? Bah, självklart är det elfältens fel!

Efter diverse turer med Försäkringskassan kom då den hjälp som Marklund visste hon egentligen behövde, elsanering:

jag kunde få prova en särskild bildskärm, specialbyggd av en expert, som inte gav några elektroniska eller magnetiska växelfält.Det fungerade. Jag letade upp och tog hjälp av andra experter.

Det visade sig att hela vår fastighet i Stockholms innerstad var ett inferno av vagabonderande strömmar och elektromagnetiska fält. Vi hade kunnat flyga hem Apollo 13 på dem.

Hmmm, den något fundersamme där ute kanske ställer sig frågan ”vad har Liza M för belägg för detta?”. Belägg?! Sådant behövs inte när man är Sveriges deckardrottning, rå hit med elsaneringen!

PubMed:

Scientific research has not been able to identify a direct link between electromagnetic fields and symptoms, and no diagnostic criteria exist.

PubMed igen:

CONCLUSIONS: The symptoms described by ”electromagnetic hypersensitivity” sufferers can be severe and are sometimes disabling. However, it has proved difficult to show under blind conditions that exposure to EMF can trigger these symptoms. This suggests that ”electromagnetic hypersensitivity” is unrelated to the presence of EMF

[Min förstärkning]

Således: gång på gång så påvisar vetenskapliga försök att elöverkänslighet med rejäl statistisk signifikans inte beror på utrustningen utan har en psykosomatisk orsak. Därmed intet sagt att dessa personer inte lider, man kan dock ifrågasätta om de åtgärder som sätts in från samhällets sida verkligen har effekt.

Men den vetenskapligt bevandrade Marklund har klart för sig att detta bara är toppen av ett isberg, här ligger en hund begraven:

Myndigheterna är oerhört medvetna om farorna med de elektriska fälten. Man är mycket noggranna att fälten ska elimineras – men inte när det gäller människor, utan bara djur…

Va? Vad menas? För det första: var fasen kommer den uppgiften, den om djur, ifrån? Vi har ju till och med en myndighet som heter just Strålsäkerhetsmyndigheten, vars uppgift är att bevaka strålningen i samhället och komma med rekommendationer.

Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar för att skydda människor och miljö från skadliga verkningar av strålning, nu och i framtiden. Uppdraget att skydda omfattar både dig som privatperson och som yrkesverksam. Myndigheten är också riksmätplats för joniserande strålning.

[min förstärkning]

Dock finns det ett stort MEN här; denna myndighet grundar sina slutsatser på vetenskapliga rapporter och inte på nycker eller okulärbaserade slutsatser. Således har man utvärderat rapporter om sådant som till exempel Marklund känner sig påverkad av. Utifrån dessa rapporter har man tagit fram förslag för till exempel mobiltelefoner:

Mobiltelefoner och magnetfält från kraftledningar är två områden där forskning visat på möjliga hälsorisker. Därför anser Strålsäkerhetsmyndigheten att försiktighetsprincipen bör tillämpas…

Alltså: eftersom det inte råder tillräckligt stor, vetenskaplig konsensus kring mobilstrålning så kan vi inte säga ”strunt samma” utan tillämpar en försiktighetsprincip. Notera att detta gäller mobiler (och strålning från kraftledningar), inte vanliga hushållsapparater eller datorer.

Tyvärr är detta ett tecken i tiden, då icke-utbildade kioskförfattare har mer tyngd (”Sture, Liza Marklund håller med mig!”) i en extremt vetenskaplig debatt än de personer som vigt sitt liv åt att forska i ämnet. Att argumentet ”jag är kändis och jag har sett detta hända” har mer relevans än dubbelblindtest och statistisk signifikans hjälper knappast till i den dagliga kampen mot oförståndet hos gemene man. Då Liza Marklund avslutar sin krönika med ett hotfullt ”… [m]er om det en annan gång” ser jag det för gott att hålla de verbala kanonerna fortsatt laddade. Skärmytsling förutspås.

Ps. Detta får mig att reflektera över en något bisarr lunchupplevelse jag hade på jobbet i veckan. Sitter och diskuterar med kollegor och en utbildare hur lättpåverkad den mänskliga gruppen, populasen, är. Den kvinnliga utbildaren skrattar till och säger ”ja, så är det även om det är hårt”. Detta vänds snabbt till något av en surrealistisk mardröm då jag tar homeopati som exempel. Att Storbritannien har ett statligt institut där man, i realiteten, säljer destillerat vatten till folk… Den kvinnliga utbildaren vänder sig om och tittar på mig, ”men det fungerar ju”.

Jag blir så paff att det tar ett tag att samla sig. Dock spinner diskussionen vidare ganska raskt varvid det avhandlas att vi nordbor tydligen ska ha bihålor som sträcker sig bak mot nacken och att detta magiska medel hade hjälpt hennes barn. Detta är alltså en kvinna som är en utbildad NO-lärare på högstadienivå som jobbar inom ett högteknologiskt företag! Jag bliver knäsvag…

Pss. Återigen finns det en underhållande tråd på VoFs forum kring detta ämne.

Read Full Post »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 34 andra följare

%d bloggers like this: